Allt innehåll på sajten är sponsrat av HPE
Big data

Enorma minnesmängder nyckel för att hitta botemedel mot Alzheimers

Varje år får ungefär 25000 svenskar diagnosen Alzheimers sjukdom. Eftersom antalet som tillkommer är högre än de som avlider har vi en ökning på omkring 2000 patienter per år.

Antalet drabbade växer alltså och år 2030 beräknas omkring 230000 människor ha en demenssjukdom i Sverige.
– Alzheimers är en av våra stora demenssjukdomar. Det finns ingen bot och inget sätt att bromsa idag, säger Liselotte Jansson, generalsekreterare på Alzheimerfonden från HPE:s scen i Almedalen.

liselotte jansson

Liselotte Jansson, generalsekreterare på Alzheimerfonden

Att hitta en lösning på Alzheimers-gåtan är något som engagerar många, men forskningen och den tekniska utrustning som krävs är dyr.
– Därför är vi oerhört glada att Hewlett Packard Enterprise stöttar fonden lokalt här i Sverige, men också använder sin tekniska kompetens i internationella projekt för att stötta forskningen, säger Liselotte Jansson.

HPE:s Sverigechef Anna Granö belyser vikten av att olika aktörer kommer in med olika perspektiv med det gemensamma målet att försöka förstå och ultimat hitta ett botemedel mot denna svåra demenssjukdom.
– Vi kommer in med tekniken, fonden kommer med frågeställningen och akademin med andra aspekter. När vi möts kan vi göra skillnad tillsammans, annars hade vi inte stått här på scen tillsammans idag.

Ett botemedel är ett slutgiltigt mål, men lika viktigt är att genom forskning förstå sjukdomen och om möjligt aktivt kunna motverka att drabbas.
– Idag har vi teknik som gör det möjligt att se sammanhang i data som vi inte kunnat tidigare. Det här öppnar upp möjligheter att förstå hur vi bör leva för att slippa utveckla Alzheimers, säger Anna Granö.

HPE:s Memory-Driven Computing används av forskare vid German Center for Neurodegenerative Disease just för att få nya insikter om Alzheimers sjukdom.
– En utmaning är att mängden data ökar exponentiellt, i fallet med Alzheimers handlar det om att förändringar i hjärnan börjar 20-25 år innan du märker av sjukdomen. I de studier som pågår i Tyskland handlar det om att bearbeta enorma mängder data som samlats över lång tid, vilket nu är möjligt med teknik som Memory-Driven, säger Patrik Isberg, försäljningsdirektör vid HPE Sverige.

Läs mer: Företag måste hitta sin framtid i en exponentiell värld

Förenklat handlar det om att samla stora minnesmängder och koppla processorer mot detta, på sätt och vis tvärtom mot hur en traditionell dator är arrangerad.
– Resultatet blir att en körning som tidigare kunde ta veckor nu är nere på 13 sekunder. Då behöver forskarna inte längre prioritera hårt vilka körningar som ska göras, de kan testa och analysera väsentligt fler scenarion.

Liselotte Jansson är mycket positiv till hur tekniken kan användas för att lösa Alzheimersgåtan.
– Jag tror, utöver ökad beräkningskraft och möjligheten det ger att förstå sjukdomen bättre, på utvecklingen inom artificiell intelligens. Här finns stora möjligheter att diagnosticera och tidigt konstatera om en person är utbränd eller har drabbats av en demenssjukdom.

Med hjälp av den snabba tekniska utvecklingen ser trots allt framtiden ljus ut och alla tre på HPE:s scen i Almedalen tror att en lösning på Alzheimersgåtan är möjlig.
– Baserat på den forskning som pågår nu så tror jag att vi kommer se ett större genombrott inom fem år, avslutar Liselotte Jansson.

Läs varför självläkande datacenter är nyckeln till en innovativ it-organisation