Allt innehåll på sajten är sponsrat av HPE
Per Schlingmann
Artiklar

Schlingmann: ”Så påverkar GUD hela vårt samhälle”

Det är ingen religiös uppenbarelse Per Schlingman har fått. Men han menar att akronymen GUD faktiskt är lika stark som en gud i fråga om hur den påverkar vårt förhållningssätt och våra värderingar i samhället.

– Vi är på väg mot ett samhälle som för oss människor är ett väsentligt bättre samhälle, säger författaren och föreläsaren Per Schlingmann från Hewlett Packard Enterprise Almedals-scen.

Schlingmann, mest känd som tidigare chefsstrateg för Nya Moderaterna, menar att de stora förändringar vi ser i samhället skapar mycket mer flexibilitet och tar ner trösklar för människor. Vi är på väg mot en värld där alla får det lite bättre, men där samtidigt vissa får det våldsamt mycket bättre.

Generellt kommer levnadsstandarden att öka, men det kommer att skapa en ökad politisk utmaning där polariseringen handlar om hur människor förhåller sig till framtiden.

– Här ser vi en stor skillnad mellan landsbygd och stad. Vid frågan om dina barn kommer att ha det bättre än dig själv i framtiden blir den här polariseringen uppenbar. På landsbygden svarar en majoritet absolut sämre, medan de i städerna svara absolut bättre.

Den här skillnaden baseras inte längre enbart på materiell standard. I allt högre grad handlar det om att ha en meningsfull tillvaro, i synnerhet eftersom vi också blir allt äldre, menar Per Schlingmann.

Den ökade osäkerheten och snabbare världen har sin grund i tre fenomen: globalisering, urbanisering och digitalisering.

– Det blir GUD och är lika starkt som en gud i meningen att det påverkar vårt förhållningssätt och våra värderingar i hela samhället.

Den avgörande skillnaden är hur vi förhåller oss till de här fenomenen, menar Schlingmann.

– En variant är att lägga sig ner och dö och känna att du inte kan påverka den här utvecklingen alls. En annan är att fundera och agera på hur du kan ta tillvara på de möjligheter som uppstår ur det här, för möjligheter finns det många av.

Skälet är att tekniken förändrar väldigt mycket och skapar nya förutsättningar. Samtidigt är, enligt Schlingmanns uppfattning, människan relativt konstant i saker som vår syn på rättvisa och självförverkligande.

– Så kombinationen av teknologi och förståelse för människan är en nyckel. Ur detta kommer det att komma både framgångsrik politik och företagsamhet.

G – för globalisering

Sverige, Norden och norra Europa har varit framgångsrika i att ta tillvara möjligheterna med globaliseringen. Vi har varit duktiga på handel och, givet vår ringa storlek, varit otroligt duktiga på att utveckla globala varumärken. Detta både innan och efter den digitaliserade världen.

– Nu är vi på väg in i något som kan beskrivas som de-globalisering. Tidigare globala värdekedjor, där företag exempelvis designar sina produkter i Kalifornien men tillverkar i Kina, är på väg att förändras.

Skälet till att de här globala värdekedjorna skapades var att pressa ner priser och öka marginaler. Men i takt med den del av kostnaden som består av arbetskraft är på väg bort, på grund av automatiserade processer, kommer produktionen tillbaka till länder med högre löner.

– Det här kommer att påverka världen. Här i Sverige kallar Stefan Löfven det för en åter-industrialisering. Produktionen hamnar nära oss igen och det är en framgångsfaktor eftersom de mest framgångsrika företagen är de som är närmast sina kunder.

U – för urbanisering

Vi befinner oss i den del av världen som är mest urbaniserad. I allt högre utsträckning bosätter sig välutbildade, inte minst kvinnor, i städerna. Men de är även på andra sätt i enorm förändring.

– Våra städers attraktionskraft ökar. Hantverket är tillbaka och vi ser en enorm utveckling inom mikromobilitet, där elscootrarna är det tydligaste exemplet. Vi ser också en framväxt av ”Tredje rum”. Det här är en konsekvens av en ny arbetsmarknad: där vi spenderar allt mer tid i co-working-utrymmen, på hotell och i receptioner.

D – för digitalisering

Sist men inte minst ser vi hur digitaliseringen förändrar samhället där det som är förutsägbart, förr snarare än senare, kommer att automatiseras och digitaliseras.

– Allt som kan göras om till ettor och nollor, som kan kopieras, värderar vi mindre. Det betyder också att det som inte kan göras digitalt ökar i betydelse.

Som exempel lyfter Per Schlingmann fram musikindustrin, ett av de konsumentnära områden som digitaliserades först.
– Du är bara villig att betala ungefär 100 kronor i månaden för att få tillgång till all världens musik, men kan utan problem betala 1200 kronor för en biljett till en musikfestival som Lollapalooza. Så hur kan det komma sig att folk betalar över tusen kronor för en konsert, men knappt någonting för att lyssna digitalt? Det är därför att det är en unik upplevelse där och då!
Det unika ökar alltså i betydelse och framgångsfaktorn är att ta tillvara på ny teknik, människor och konsumenter baserat på data. Det som gör dig unik kan inte göras digitalt.

Det självklara svaret

Så hur är det möjligt att förhålla sig till detta? Att lägga sig ner och dö och känna att du inte kan påverka det här alls är givetvis ingen bra lösning.

– Det självklara svaret, trodde jag, var att se på hur ikonerna, de stora entreprenörerna, förhöll sig till det här. Men efter ett tag hittade jag svaret på ett oväntat ställe: Anonyma alkoholister.

Per Schlingmann menar att din största motståndare är din egen starka världsbild. För att komma framåt måste du, som organisation eller företag gå från att vara ”alkoholist”, eller matmissbrukare om du så vill, till att äta balanserat.

– Du kan inte fortsätta att göra det du gjorde igår och bara justera en smula. Nej, du måste ompröva hela din värderingsgrund. Du är inte din egen gud. Du måste samverka med andra.

Som en slutnot vill han att vi funderar ett varv över några av våra mest klassiska svenska ordspråk.

– Lämna inget åt slumpen, gå inte ut på tunn is och skomakare bliv vid din läst. Alla handlar om att agera försiktigt, säkert, repetera och inte göra något nytt. Hela vår kultur bygger på att agera på ett sätt som leder till kapitalt misslyckade. Så gör precis tvärtom, avslutar Per Schlingmann.

 

Hur kan vi använda all intelligens i världen?